Det drar ihop sig till fest

Releasefest på Fredag.

Nöjesguiden, GP och releasefest

Med gula faran på Bangatan.

I fredags var jag med och nöjesguidade genom att dela ut Döskalle och Mästerligt i Nöjesguiden. Där kunde man bland annat se bilder på mig tagna av Jöran Fagerlund . Han har tagit en massa fler bilder på mig som jag säkert bjuder på vid senare tillfälle. Håll till godo tillsvidare! ;) 

Vinylkollen.

Annars är det mycket som snurrar i mitt huvud nu. Den här veckan är det mycket förberedelser inför min releasefest på Jazzhuset för Kurt Cobain finns inte mer som jag har på Klubb Text på fredag. Främst är det klubbarrangörerna Elin Grelsson Almestad och Stina från Textival som står för allt det praktiska, men det är ändå en del för, pyssla med och styra upp. Inte minst vad det gäller att köpa klänning och färga håret och sånt...  Fast jag ska även förbereda mig inför författarsamtal och uppläsning.
Det kommer bli en kalaskul kväll! Kom! Så här skriver Klubb Text själva:

"På höstens första litterära after work firar vi releasen av Hanna Jedviks alldeles färska roman Kurt Cobain finns inte mer, en bok späckad av 90-talsmusiken som vi aldrig slutat älska.

Förutom samtal mellan Hanna Jedvik och Elin Grelsson Almestad, boksignering och releasefirande står nätets bästa tidskrift Mint för både musik och quiz med 90-talstouch."

I lördags kunde man läsa en intervju med mig i Göteborgsposten.

GP i söndags.

En dag att minnas

Det har varit en omtumlande dag detta. När jag kom ut ur badrummet i morse hade jag fått ett sms från min kompis Å som grattade till fin recension i Göteborgsposten. Jag hade inte väntat mig några recensioner av Kurt Cobain finns inte mer än på ett tag. Slog upp tidningen och fick hjärtsnörp när jag läste Malin Lindroths fina recension.

"Det finns en känslomässig laddning i vartenda ord som gör texten djupt engagerande och jag läser som om jag aldrig förut hört talas om en tonåring som åker till Hultsfred och bär Dr Martens.

Det fina är att Jedvik skriver så varsamt om det brutala. Hon lägger sig nära känslan, men vet också att ta ett kliv tillbaka när dramatiken är stor."

Vaknade till vacker litteraturkritik.

Så välformulerat och vackert att jag nästan dog. Och dessutom gillade hon Snart är jag borta och drog paralleller mellan böckerna. Inte minst hade hon sett saker i min text som jag själv knappt ens visste om. Blev rörd, rodnad och lycklig.

Cyklade sen tårögd till mitt nya jobb som universitetsadjunkt på Göteborgs universitet där jag ska undervisa på Journalisthögskolan.

Det här blir en fin fin höst.
Det känner jag på mig.

Cyklade till nya jobbet på Göteborgs universitet. Eget rum.

Hämtade ut en låda med 25 exemplar av min nya bok.

Åt middag på balkongen i solen och värmen. Och från grannens balkong strömmade "Nu kan du få mig så lätt".

Gästbloggar hos Rabén & Sjögren

Just det! Hela den här veckan gästbloggar jag hos Rabén & Sjögren som ju är det förlag som ger ut mina böcker. Kolla in!

Lämnade Gbg och kom tillbaka

Åter i Göteborg. Har ägnat dagen åt tvättstugan, fika på Biscotti samt röja ut ett extrarum som just nu känns mer som ett garage än ett rum. När det väl är renoverat och klart kommer det att bli ett finfint arbets- och gästrum. Antagligen lagom till att det är dags att flytta härifrån.
Just nu kan man läsa små intervjuer med mig om Kurt Cobain finns inte mer hos Adlibris och på Sofies Bokblogg. 

Innan jag kom tillbaka till stan hann jag med att äta Lakritspuck på en brygga i Strömstad.

Ta en springtur i en solnedgång.

Och ligga på ett berg på en ö i ett hav.

Torka aldrig tårar utan handskar

Den här boken kom i brevlådan igår. Ska nu sträckläsa denna första del i Jonas Gardells romansvit om hans liv och människorna runtomkring honom åren när aidsepidemin härjade som värst bland homosexuella män i västvärlden. En sjukdom som ansågs skamlig och en tid som vi fortfarande egentligen inte talar särskilt mycket om.  Eller ens vet särskilt mycket om. Kanske för att många av dem som hade kunnat vittna är döda idag. Därför är Jonas Gardells berättelse oerhört viktig. Fyra av hans närmsta vänner gick bort i Aids under den här perioden som han beskriver i romanerna Kärleken, Sjukdomen och Döden.

Det var min förläggare Cecilia som skickade boken till mig. "Tips! Ha näsduken nära till hands" hälsade hon. Vi får väl se om tårarna flödar. Återkommer med rapport. 

Alex i min bok Kurt Cobain finns inte mer har Jonas Gardell som sin absoluta favoritförfattare. Det finns en god anledning till det förstår man när man läser boken.

Intevjuad och klar

Vaknade upp till hård blåst och ett ihärdigt regnande. Intervjun som skulle göras på Café Biscotti nära där jag bor flyttades hem till mig. På så sätt slapp jag gå ut i skitvädret och Elisabeth och Hanna från Göteborgsposten fick komma hem till mig och slapp den ganska trista caféintervjun. Tro mig caféintervju är ingen höjdare för journalister, framför allt inte för fotografer.

Jag fick posa mycket i min skrivar/tv/dator-soffa.

Ungefär så här.

Nu har jag tagit bilen och kört upp till landet där jag ska vara sista veckan fram till att jag börjar jobba igen. På vägen upp lyssnade jag på Ebbot Lundbergs och Lars Lerins sommarprogram. Ebbots var sjukt välproducerat och småputtrigt. Lars Lerins var uppriktigt, avskalat och satte sig som en pil i hjärtat. 
Imorgon ska jag lyssna på Sara Bergmark Elfgren och Märta Tikkanen. Kan för övrigt varmt rekommendera Jenny Jägerfeldts, Klara Zimmergrens och Daniel Sjölins Sommar i P1 när jag ändå är igång.

Håller nu tummarna för mycket sol och bad i det salta härliga havet. Tyskvärmen - ta mig med storm!