Text om Birgitta Stenbergs Skriver mig ut ur världen. Publicerad i GP 23 oktober.
Ibland tänker jag att det är tack vare Birgitta Stenberg som jag skriver böcker. Åtminstone har alla vi svenska kvinnliga författare henne att tacka nästan för allt. Jag är tacksam för hennes mod och hennes äventyrslusta som fick henne åka ut i världen, att gå före och bryta ny mark. Birgitta Stenberg bröt inte enbart ny mark inom det konstnärliga området, hon var även en pionjär vad det gäller synen på kvinnors sexualitet, normer och levnadsvillkor. Om detta skrev hon i de självbiografiska romanerna Kärlek i Europa, Apelsinmannen, Spanska trappan, Rapport och Alla vilda. Förutom den sista som kom 2004 plöjde jag hela romansviten när jag var tjugonågonting och pluggade på universitetet. Som så många andra före och efter mig.
När tidningen Vi läser besökte Birgitta Stenberg i somras var hon mitt uppe i färdigställandet av den sista boken Skriver mig ut ur världen, vilket också är titeln på en av dikterna i boken. Intervjun blev hennes sista. Natten till den 23 augusti avled hon i sitt hem. I denna sista sista bok samlade hon noveller, texter, dikter och även sina egna illustrationer. Berättarstilen känns igen och återigen rör hon sig kring teman som kvinnors sexualitet och sitt eget behov av frihet. Här finns även texter från hennes älskade Åstol och skildringar av livet som fiskare tillsammans med den dåvarande maken Håkan.
Från andra sidan hörs Birgitta Stenbergs röst lika klar, tveklös och självsäker som den alltid har varit. Ett fint bokslut över ett liv utöver det vanliga.
Alles ist gut Birgitta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar