Vi kom från överallt av Karin Brygger

Här finns likheter med både Ljungberg och Åkesson som blir påtagliga i hur det personliga blir politiskt och när vardagen får stå i textens centrum, skriver Hanna Jedvik om Karin Brygger diktsamling Vi kom från överallt. (Text publicerad i GP) 

Genre: Lyrik

Författare: Karin Brygger

Titel: Vi kom från överallt

Bokförlaget Korpen

Jag har skrivit om det förr. Om att som ensamstående mor bära på en rädsla för att falla mot avgrunden. Känslomässigt eller ekonomiskt. Och hur svagt skyddsnätet är och hur hård marken därunder kan vara. Framför allt har Ann-Marie Ljungbergs skrivit om det i boken I fallinjen – en essä om prekärfeminism (Bokförlaget Korpen 2015).

Karins Bryggers diktberättelse Vi kom från överallt kan läsas som en förlängning på Ann-Marie Ljungbergs essä. Även här möter vi de ensamstående mammorna. De som stöttar varandra, som överlever på havregrynsgröt och lämnar arbetsplatsens lunchrum när kollegorna pratar om att det inte finns någon fattigdom i Sverige.

De som lever med en ständig oro över vinteroveraller och skolutflykter, i den karga verklighet där ensamstående mammors inkomst är trettionio procent lägre än ensamstående pappors. Där de ensamstående mammorna tar sig fram i en skuggtillvaro bakom medelklassens solsida.

I Bryggers lyrik finns rent av samma förening för ensamstående mammor som i Ljungbergs I fallinjen och här finns närapå samma miljöer (Bangatan, Ghettoplayan och Sjömanshustrun) och samma personer. Men där Ljungbergs essä är filosofisk och argumenterande är Bryggers diktning än mer personlig och självbiografisk.

Karin Brygger, som skriver på en avhandling om Sonja Åkesson, associerar och jämför sitt liv och sin tid med Åkessons. Om den trygghet som försvann tillsammans med folkhemmet och kampen som dagens ensamstående för i jakten på förstahandskontrakt och en skälig månadslön. Brygger lyfter även fram Sylvia Plaths fattigdom som en möjlig bidragande orsak till hennes öde. Åtminstone som ett faktum svårt att blunda för.

Här finns likheter med både Ljungberg och Åkesson som blir påtagliga i hur det personliga blir politiskt och när vardagen får stå i textens centrum.

Men Brygger utforskar även sjukdom, politisk övertygelse och längtan efter kärlek. Tack vare att Karin Brygger är en skrivande person som lever i sitt liv i en kulturell medelklass för hon de fattiga mödrarnas talan. Hon gör det rått, ömt och uppriktigt.