Snyggast på festen

Stilsäkert blandar hon kärlek med uppror och en rejäl dos cynism som lägger ett lager av svärta över såväl teckningar som text. Snyggast på festen är lika mycket en konstbok som en seriebok, skriver Hanna Jedvik om Nina Hemmingssons nya bok.
(GP 23/6)

Trots att Nina Hemmingsson har varit verksam som konstnär och serietecknare i över ett decennium blev hon under förra året kanske mest uppmärksammad för en censurerad snippa i Småland. På affischen för sin egen utställning i Kulturparken i Växjö blottade nämligen en av hennes seriekaraktärer en strimma tecknat kvinnokön mellan sina särade lår.

I sin nya bok Snyggast på festen är det avklädda verket lyckligtvis publicerat i sitt originalutförande. Likaså ett pärlband av serier som har kunnat läsas i Aftonbladet. I boken finns även tidigare opublicerade små samhällskritiska berättelser och tänkvärda käftsmällar.

”Det känns som om du inte tycker att jag duger som jag är!

Var inte fånig, jag vill ju bara förändra dig lite så att det ska gå att älska dig. För det är du verkligen värd.”

Ett typexempel på det rappa meningsutbytet i Snyggast på festen.

En bok som tar med sin läsare på en guidad tur genom de krav som omvärlden ställer på framför allt kvinnor. En omvärld som låter dig förstå att du är vacker utan spackel, men som i sin välvilja enbart bygger på högen av måsten, som växer sig stor i kapp med att patriarkatets trångsynthet tränger sig på.

Många av karaktärerna i Snyggast på festen känns igen sedan tidigare. Den lite rundlagda kvinnan med stora, stirrande ögon och skarpa svarta ögonfransar dyker upp då och då likt en bekant och är ett givet inslag på festen för den som kan sin Hemmingsson. Ofta inramad av syrliga repliker och en svart skarpsynt blick på livet.

Men här finns också mer konstnärliga och något mer svårtydda bilder. Alltsammans tecknat i Nina Hemmingssons ständigt kreativa, fulsnygga och täta stil.

En av serieformens grundförutsättningar är det komprimerade berättandet, gärna kryddat med satir eller humor. Nina Hemmingsson är en av de få som lyckas dra denna konstform till sin spets.

Stilsäkert blandar hon kärlek med uppror och en rejäl dos cynism som lägger ett lager av svärta över såväl teckningar som text.

Snyggast på festen är lika mycket en konstbok som en seriebok.