Näktergalens död

En vardagsnära bladvändare där upplösningen kommer för fort. Hanna Jedvik har läst danska duon Kaaberböl/Friis och tycker ändå att det är en angelägen historia. (GP 4 februari)

Genre: Kriminalroman

Författare: Lene Kaaberböl och Agnete Friis

Titel: Näktergalens död

Översättning: Margareta Järnebrand

Albert Bonniers förlag

Lene Kaaberböl och Agnete Friis är två danska barn- och ungdomsförfattare som tillsammans numera också skriver kriminalromaner. Först kom Pojken i resväskan som följdes av De oönskade som släpptes på svenska i maj förra året.

I sin tredje deckare, Näktergalens död, ger de sig precis som i de två föregående romanerna i kast med en historia som utspelar sig i Köpenhamn med trådar vidare till Östeuropa. Denna gång är det Stalins Ukraina som är skådeplatsen för det parallella dramat som tar plats i ett kargt, fattigt och korrumperat Ukraina under tidigt trettiotal. Den som har läst Sofie Oksanens Utrensning lär känna igen sig.

Hur berättelsen om systrarna Olga och Oksana sedan hänger ihop med bokens centrala berättelse om ukrainska Natasha Dorosjenko, som misstänkt för mordet på sin danske exmake lyckas fly undan polisen, hör till sådant som utkristalliserar sig under läsningens gång. Som sig bör.

Näktergalens död är skriven med ett språk som är rakt, enkelt och funktionellt. Klassisk deckarprosa med andra ord. I jakten på rättvisa finner vi sjuksköterskan Nina Borg som huvudperson, bekant för läsarna från Pojken i resväskan och De oönskade. Ständigt i en kamp  för att göra gott och rädda de utsatta, och det är på flyktingförläggningen där Nina Borg jobbar som hon träffar Natasha och lovar att ta hand om den åttaåriga dottern Katerina när mamman själv blir bortförd av polis.

Nog är denna vardagsnära deckare en bladvändare och sannerligen blir man drabbad av flyktingmammans öde, kanske framför allt det bagage som hon bär med sig. Några år tidigare har hennes make journalisten Pavel blivit mördad hemma i Kiev.

Men upplösningen kommer för fort. Hela det nät som författarna har vävt tillbaka i tiden slarvas bort när historien ska knytas ihop. Allt för många trådar går upp i rök och frågor förblir obesvarade. Synd på en intressant och angelägen historia.